Interpellation, Haparanda 11:e Oktober. 2017
Orossamtal hos polisen med ungdomar i riskzon?
Enligt öppenvården och elevhälsan i Haparanda så ser man att allt fler ungdomar far illa av alkohol och droger och att det går ner i åldrarna. Man ser hur vandalisering, våld och psykisk ohälsa breder ut sig. Föräldraansvaret är svagt i många hem.
Haparanda var för några år sedan bland de bästa kommunerna i Sverige när det gällde förebyggande arbete med polisen för ungdomar som riskerande att hamna ”snett”
Samarbetet mellan polis och socialtjänst fungerade bra. Ungdomar med riskbeteende kallades till polisstationen för ett orossamtal innan de hunnit börja begå brott. Föräldrar och socialtjänst var med vid samtalen. Man valde medvetet att ha en låg tröskel för urvalet, det kunde räcka med att ha fel kompisar för att kallas till ett samtal.
En stor del av detta arbete utfördes på ett bra sätt av numera pensionerad polis. Lokalpolisområdeschefen medger att det idag är svårt att nå samma kvalitet i detta arbete med nya medarbetare. Enligt uppgift har även lokalproblem varit ett hinder.
Eftersom behovet av dessa samtal uppenbarligen är ännu större idag än för några år sedan vill jag till ordföranden för socialnämnden anhålla om att ställa följande frågor;
- Hur många orossamtal hos polisen har initierats per år de senaste 5 åren, samt hittills i år?
- Är det även socialförvaltningens åsikt att samtalen inte håller samma kvalitet som förr?
- Upplever socialförvaltningens att behovet av dessa orossamtal tillsammans med polisen ökat?
- Upplever socialförvaltningens att polisen har resurser för detta arbete?
- Har ordförande någon plan eller tanke om hur Haparanda åter kan bli en föregångskommun på detta område.
Niklas Olsson (M)